Störst skuldkvot i Stockholm
Bolåneskulderna har ökat i hela Sverige, och denna trend verkar inte ha något slut i sikte. De höga bostadspriserna, kombinerat med de fördelaktiga räntorna på bolån, har lett till att fler svenskar belånar sina bostäder än tidigare. Eftersom bostadspriserna i Stockholm är betydligt högre än i andra delar av landet, har detta också lett till att skuldbördan i huvudstaden är särskilt stor.
Enligt statistik från SvD är det flera av de mer välbärgade områdena i Stockholm som toppar listorna för de högsta bolåneskulderna. Bland dessa återfinns Vaxholm, Lidingö och Värmdö. De höga bostadspriserna i dessa områden är en central orsak till att lånen är så stora, men även den ekonomiska kapaciteten hos invånarna spelar en roll. De som köper bostad i dessa områden har ofta en högre inkomst, vilket gör att de lättare kan få godkänt för lån på flera miljoner.
I kontrast till detta finns områden som Norsjö, Arjeplog och Överkalix där belåningen är avsevärt lägre. Dessa områden präglas av lägre bostadspriser och medelinkomster som inte har samma möjlighet att få stora lån beviljade.
En generell ökning av bolåneskulder
Enligt en rapport från Riksbanken fortsätter bolåneskulderna att växa över hela landet. Cirka 20% av alla med bolån har idag ett större lån än för ett år sedan. Detta beror ofta på att många väljer att belåna sina bostäder för att finansiera renoveringar eller andra investeringar när räntorna är som lägst. Med boräntor under 2% är det många som passar på att ta större lån.
Trots att lån i sig inte behöver vara farliga för ekonomin, är det oroväckande att skuldkvoten – det vill säga förhållandet mellan skulder och inkomst – har ökat. På ett år har skuldkvoten stigit med 2%, vilket innebär att många hushåll nu är mer utsatta om det skulle ske en förändring på marknaden.
Debatt om åtgärder
Det har pågått diskussioner om att införa ett skuldkvotstak som ett sätt att begränsa låntagning och dämpa de växande bolåneskulderna. Dock har politikerna än så länge valt att fokusera på amorteringskrav istället, något som är tänkt att begränsa belåningen genom att kräva att hushåll betalar av en viss andel av sina lån varje år.
Dessa amorteringskrav infördes under sommaren 2016, och många bedömare hoppas att de kan fungera som en avkylande faktor för den “överhettade” bostadsmarknaden – särskilt i Stockholm där priserna har stigit snabbast. Det återstår att se hur dessa åtgärder kommer att påverka hushållens skuldsättning på lång sikt, och om det kan ge en stabilare ekonomisk grund.
